torsdag 25 november 2010

en helkväll framför tvn igen. nåja, kunde varit värre.

det har blivit som ett jävla mantra för mig, "jag ska inte klaga", "har ju ett jobb jag faktiskt gillar", "det kunde varit värre".

jag har mina glimtar av livskvalitet, även om de är färre på vintern, eller kanske snarare inte så kräsna. ett typiskt vardagsscenario en vinterkväll: en kopp glögg, nåt dåligt csi-inspirerat program, en spinnande katt.

alltså ensamdrickande. sjukt, nu började jag skriva en mening där jag skulle avhandla hur sällan det skedde för ett par år sen, men minnet kom ikapp och tro fan det hände hyfsat ofta.
det handlade för det mesta om att få i mig ett par styrketårar för att slippa gå ut helt nykter. jag har för mig att jag intalade mig att det inte var för att jag tyckte det var jobbigt att vistas bland folk kvällstid nykter, det har jag ju gjort hur många gånger som helst, utan för att "komma i stämning", eller "komma ikapp".

jag hade allstå vad man kan kalla ett mycket osunt förhållande till alkohol.
alkoholist vågar jag inte kalla mig, det tror jag inte jag behöver. hoppas jag aldrig kommer behöva.

när jag för snart tre år sen tog tag i mig själv och drog ner rejält, (för att sen falla tillbaka, för att skärpa mig, för att falla tillbaka osv) fick jag kommentarer från mina vänner, att de känt sig oroliga och tyckte det var skönt att jag lugnat ner mig.
först var jag skitarg. varför i helvete säger ingen nåt om de nu bryr sig så jävla mycket?
sen kom jag på att jag inte har rätt att kräva något av mina vänner som jag inte vet om jag lyckats med själv. jag hade nog aldrig haft modet att konfrontera en vän om en sån sak.

och bitthet leder ju ingen vart.

nu kom jag att tänka på en personalfest för fyra år sedan. vi skulle träffas klockan tre. innan dess hade jag svept en tolva grogg hemma, för att "komma i stämning".
kvällen slutade någon gång vid ett när de andra skulle gå vidare till en nattklubb och jag, efter att ha låst in mig gråtande (troligtvis spydde jag också) på en toalett, tyckte det var dags att avrunda och gå hem.

jag har fler såna här mysiga historier, kanske kommer senare.


hursomhelst är jag oerhört glad att jag tagit mig ur mitt gamla beteende, och nu kan sitta i min ensamhet och dricka en kopp blossa spetsad med cognac för att det faktiskt är GOTT och inget annat.

gonatt.

tisdag 23 november 2010

detta har hänt.

jag är numera en ensamboende kvinna med katt.

mitt inträde i livet som ensamboende singelkvinna hade, om det skett för fyra år sen, inneburit en jävla massa festande och firande av min nyvunna "frihet", men eftersom jag tydligen (detta har troligen skett gradvis, lite i smyg eftersom jag inte märkte det själv innan det var försent) blivit vuxen inleddes hösten med drastiskt minskad alkoholkonsumtion, lägenhetsrenovering och mysiga hemmakvällar.

igår kväll nådde jag och sillen vad som närmast kan beskrivas som perfekt symbios då vi efter jag klappat och kliat henne lite extra länge i soffan, gick och lade oss i sängen (ja, vi går och lägger oss samtidigt ibland OCH DET ÄR INGET KONSTIGT MED DET OK) och hon började tvätta mitt hår.

detta kändes fel på så många nivåer.

söndag 28 mars 2010

det började en söndag.

Jetlagen från Thailand/Australienresan har knappt lagt sig och jag har redan en helg i London om två veckor och 1 maj i Stockholm inbokat. Kommer bli en bra vår det här.

Idag hängde jag med mitt gäng igen, minus en sjukling men det var första gången på väldigt länge som vi varit så närapå fulltaliga. Fika, en promenad till Emmaus och sen styrde vi kosan mot hallongrottan och inhandlade glassbuffé på vägen. Fantastiskt.

Nu halvligger jag i soffan och glor håglöst på Per Morbergs mysvulgära matlagningsprogram. Han hyvlar smör, knyter ihop kött, torkar av flottet på arslet och jag myser. Det tar slut och tittarna får veta att i nästa veckas program kommer Per Morberg bära en skål likt en hatt, gnida in den i sitt flottiga hår och sedan baka en kaka. I skålen.
Jag myser lite till och tänker på min gamla hemkunskapslärare, en finsk-tysk-svensk något bipolär kvinna som tyckte det var "trevligt med hår i maten, för då vet man att den är hemlagad".

Johnny Cash's American IV i bakgrunden.


Söndag.